vaknade klockan 2 på natten av ett PLINGPLOOOOONG! Sen ett till. Och ytterligare ett. Det är dörrklockan. Pappa masar sig upp efter tredje plinget och öppnar pappa. Jag sitter kvar på mitt rum och lyssnar. Så är det grannpojken, som är lika gammal som mig, som plingar på för att säga att larmet på vår bil har gått igång. Så pappa får gå ut o stänga av det.. Det hände igår efter vi hade kommit hem från maxi också. Btw så hade dem fortfarande inte fått in några rockband, och dem vet inte när dem får in det heller...

Idag ser jag på facebook bilder av min bästa kompis och 2 andra kompisar (vi alla gick i samma klass på högstadiet). Dem verkade ha skitkul. Visst bra för dem, men jag kände mig bara så utanför... Känns verkligen som min bästa vän(lets call her B) inte behöver mig, hon har ju dem 2. De kallar varandra systrar och umgås nästan varje dag. När jag träffar dem allihopa så är jag alltid utanför i samtalet. Och när det bara är jag och B så sitter hon och snackar om hur trött hon är på de andra 2.. När jag träffade B efter hon hade kommit hem i tisdags fick jag en present, det var ett armband. Jag blev glad att hon hade köpte något, även om jag inte gillade det särskilt mycket... det är fint, men verkligen inte min stil. Hon frågade om jag tyckte om det, då sa jag ja. man kan ju inte säga nej, det går ju inte att ta nästa plan till malta för att åka ner och byta.. Men det är ju tanken som räknas. Hon sa också att det var den dyraste presenten hon hade köpt där. tillochmed dyrare ään till hennes pojkvän. Men om hon känner mig rätt så vet hon att jag inte bryr mig om priset! Jag blev tillomed lite avundsjuk på de andras presenter för de fick något som betydde någonting de andra fick halsband där det stod "best friend forever". På mitt armband hängde det bara massa random saker som ett eiffeltorn, en nyckel, ett kort(ett ess), och en låda.. Nu låter det som jag är jätteotacksam, men det är jag inte. Allting bara bubblar upp nu när jag tänker på det. Jag känner mig ju så obetydlig. Hon behöver inte mig.
Och samma sak med F, hon behöver inte heller mig. Hon har ju massa andra kompisar.
Det är som jag är inte lika viktig för mina kompisar som dem är för mig..
Det är jättejobbigt och jag kan inte göra något åt det...

Nu ska jag snart äta. En macka. Vi ska grilla ikväll för att fira att mamma och pappa har börjat sin semester nu. För mig är det inget att fira, hehe, det betyder bara att jag inte får vara ensam hemma något.
Och jag blir så irriterad på min syster som gör INGENTING! hjälper inte till med någonting, bara sitter på sitt rum och håller på med något och väntar på att allt ska komma liksom. Jag tänker inte duka till henne idag!
Sen ska vi iväg till affären för jag vill ha en bok på engelska och hon vill ha ett cyklop så hon kan snorkla..

OOORH! Jag vill bort härifråååååån...

Dagens låt: Homecoming - Green Day
Nobody likes you
Everyone left you
They're all out without you
Havin' fun