trött
Goddag!
Har typ inte skrivit på en vecka. Det har varit en förjä*la vecka alltså... Jag har jobbat, jobbat och jobbat och fixat med college saker och försökt att få allt att gå ihop o hinna träffa vänner och famlj ochså. Jag är så sjukt trött. Och det har varit jobbigt. Men det är inte det som är det jobbigaste. Det är pressen. Frustration. Mina föräldrar måste skriva på papprena som min ekonomiska sponsor, och dem har inte pengarna som behövs. Men om jag får stipendier och bidrag från csn så kommer dem förhoppningsvis inte att behöva betala för något.. Papprena ska egentligen vara inskickade nu. SÅ jag är måttligt orolig. Har varit så trött o frustrerad och orligt. B säger bara att men få dem att skriva på bara, som det vore piece a cake liksom. Men oj vad fel hon har, och hon får mig att känna mig som en idiot som inte kan göra något själv.... o mamma o pappa sitter och är ledsna över att dem inte kan skriva på och att jag begär för mycket av dem o dem kommer att gå o personlig konkurs o behöva sälja huset om dem ska skriva på dem papprena... Det gör s¨ont inuti mig. Slits åt 2 håll. Att komma till USA är något jag drömt om sedan jag var liten, o detta är en gyllene chans, jag måste ta den. Jag vill detta! Vill inta stanna här i sverigeeee.. Och det är liksom som min dröm går i kras, o det känns hopplöst. Och jag vill inte begära så mycket av mina föräldrar som jag älskar så mycket. Det känns hemskt.
Så jag har brytit ihop X antal gånger denna veckan.. jag som inte brukar gråta. Känner mig så utmattat och svag och hopplös och som en börda.....
Och så i lördags så skulle jag ta en mental paus från all den stressen och bara ha roligt! Slutade redan kl 4 så var det hem o göra sig fin. Har inte känt mig fin på jättelänge. Vilket jag gjorde i lördags, håret var fint, sminket var bra och jag hade fina kläder. Vi skulle dricka, dansa, äta och ha massa kul. Det var planen. Det var jättetrevligt i början. Sen kom vi in till stan o skulle till det nya stället som jag så gärna ville till o som vi hade sagt att vi skulle till. Han söta killen från mmitt jobb skkulle vara där också, så såg fram emot att träffa han också. Men när vi kommer dit villl B o någon till inte gå in dit... NEHEE.. så vi går till ett annat ställe. Där är HEEEELT tomt. Känner bara nää, detta var inte planen.. Så sen går vi tillbaka till det andra stället, men då är B o A helt bittra o bara klagar.. o sen går dem vidare till ett annat ställe. Då är klockan runt ett o jag känner bara nej... jag ska jobba imorron, så jag fick sjuss hem.
Det var en lååång dag på jobbet nästa dag. Trött o sliten. S var där o frågade om jag hade varit på det nya stället.. men nej det hade jag ju inte.
Hade sett fram emot den kvällen så länge, gjort mig fin och allt sånt.. helt i onödan. Riktigt misslyckad kväll.
Sen som grädden på moset blir en av mina bästa vänner sur på mig pga ett missförstånd. Jag förstår vfr hon blev sur, men jag hade sett saken på ett annat sett o inte förståt det. Så jag har sagt förlåt. Men det känns bara som hon inte vill godta min ursäkt. Men vad mer kan jag göra?
Och det känns som B har bytt ut mig mot A, igen. Känns som det gjorde för typ 3 år sedan när vi tappade kontakten o hon totalstruntade i mig.. Vi hade sagt att vi skulle ses på alla <3 dag, det var hon som sa det. O jag sa att jag jobbade till 7 men hon sa att det går ändå. Sen har A frågat henne också. O Hon sa att hon en kille bjuder ut henne på den dagen så dissar hon mig, då sa jag ok. Men igår så fick jag ett sms där det står att jon va för trött osv.. så jag sa okej. Klockan är 7 o det tar 5 min ta sig tilll mc o äta glass.. men okej.. Sen ser jag att hon har träffat A iaf o den har haft jättetrevligt o är typ bästa vänner. Så känner mig dissad. Bigtime. Så jag är måttligt sur på henne nu. Om hon tror att hon kan strunta i mig o tro att jag ska acceptera det.. har accepterat det för många gånger nu. Är trött på det. Och jag hade verkligen behövt en vän att prata med igår...
När jag kom hem så var det våfflor hemma. Verkligen en jättefin överaskning. Dock hade jag redan ätit på jobbet o var inte hungrig.. men jag åt lite iaf.. Men sen fick jag ont oi magen o jag var fortfarande ledsen. Så jag kunde inte njuta av maten direkt. Men jag älskar att dem hade gjort våfflor. Önskar att dem hade smsat o sagt till mig att inte äta på jobb, menmen.
Sen fick jag ett breakdown till o mådde jättedåligt. Bara satte mig på golvet o började gråta när jag kom in på mitt rum. Gick kin på toan och försökte kräka upp maten, lätte på bördan. Men det gick inte. Och jag kände mig bara värre... Och jag vet att det är fan inte friskt att göra så. Jag har inte någon ätstörning, jag är inte psykiskt sjuk.
Sedan lade jag mig isängen och lyssnade på musik. Vet inte vad jag hade gjort utan musik i så många fall.. Den har verkligen hjälpt mig att må bättre varje gång jag känner mig nere. Och en superbra sak jag såg igår var på Billie Joes twitter, att dem börjat att spela in ett nytt album! HELL YEAH!
Gårdagens ros går till en kollega. Han gav mig en kram. En vänskaplig kram såklart, men Oj vad jag behövde den, den gjorde min dag. Det är synd att han snart ska sluta där.
Och till pappa som gjorde våfflor.
Idag fick jag svar från stipendier.se som jag betalade 250 kr till för att få förslag på stipendier jag kunde söka. Synd att 80 % av dem kan jag ändå inte söka.. yeeah....... Men några kan jag. Så ska börja ta tag i det imorron, då är jag änrligen ledig. ÅHHHHHHHHHHHH vad jag längtar till imorron, ledig!!!!!!!!
Min energi är nere på botten mesta av tiden och jag har ont i huvudet vareeenda dag. Hade migrän i söndags o måndags, men tog huvudvärkstabletter så jobbade ändå. Uppstressad och orolig för colleget o min framtid o trött på att jobba 10-20 varje dag typ.. (idag börjar jag inte förren ett, men ändå.. ) Hade varit nice att få sluta vid 17 som vanliga människor vissa dagar liksom.
Fick precis schemat för v 10 också. Då ska jag jobba 42 timmar. Kulkul Det är bara kvällar hela vecka,(förutom på tisdag för då är jag ledig, enda lediga dagen den veckan) o sen på helgen jobar jag 8-18 både lördag o söndag. Sen har jag stängning måndagen där efter coskå. Wihooo.
O sen blir jag så arg när folk tycker att jag överdriver o visst kan klämma in andra saker däremellan också. Nej, Nån måtta får det vara.
Så är förtjänt av en ledig dag imorron. Även fast jag ska fixa massa saker imorron också, ska till banken o försöka fixa dem bankpapprena. Vet hur mycket det tar emot för mina föräldrar o hur rädda dem är för att förlora allt när dem skriver på dem papprena. Men dom ska gära det ändå, för min skull. Och det betyder så sjukt mycket för mig. Älskar dem.
Så förhoppningsvis kan jag skicka in dem på fredag!!!!!! Hoppashoppas!
Längtar fortfarande till dem första papprena är inskickade, så kan jag pusta ut lite iaf.
I helgen ska jag jobba, som vanligt. Ska på släktkalas på lördag efter jobbet, o det ska bli trevligt.
Nu ska jag göra mig iordning för jobbbbbbb. Byeeeee
Dagens låt: Me against the world - Simple Plan
Har typ inte skrivit på en vecka. Det har varit en förjä*la vecka alltså... Jag har jobbat, jobbat och jobbat och fixat med college saker och försökt att få allt att gå ihop o hinna träffa vänner och famlj ochså. Jag är så sjukt trött. Och det har varit jobbigt. Men det är inte det som är det jobbigaste. Det är pressen. Frustration. Mina föräldrar måste skriva på papprena som min ekonomiska sponsor, och dem har inte pengarna som behövs. Men om jag får stipendier och bidrag från csn så kommer dem förhoppningsvis inte att behöva betala för något.. Papprena ska egentligen vara inskickade nu. SÅ jag är måttligt orolig. Har varit så trött o frustrerad och orligt. B säger bara att men få dem att skriva på bara, som det vore piece a cake liksom. Men oj vad fel hon har, och hon får mig att känna mig som en idiot som inte kan göra något själv.... o mamma o pappa sitter och är ledsna över att dem inte kan skriva på och att jag begär för mycket av dem o dem kommer att gå o personlig konkurs o behöva sälja huset om dem ska skriva på dem papprena... Det gör s¨ont inuti mig. Slits åt 2 håll. Att komma till USA är något jag drömt om sedan jag var liten, o detta är en gyllene chans, jag måste ta den. Jag vill detta! Vill inta stanna här i sverigeeee.. Och det är liksom som min dröm går i kras, o det känns hopplöst. Och jag vill inte begära så mycket av mina föräldrar som jag älskar så mycket. Det känns hemskt.
Så jag har brytit ihop X antal gånger denna veckan.. jag som inte brukar gråta. Känner mig så utmattat och svag och hopplös och som en börda.....
Och så i lördags så skulle jag ta en mental paus från all den stressen och bara ha roligt! Slutade redan kl 4 så var det hem o göra sig fin. Har inte känt mig fin på jättelänge. Vilket jag gjorde i lördags, håret var fint, sminket var bra och jag hade fina kläder. Vi skulle dricka, dansa, äta och ha massa kul. Det var planen. Det var jättetrevligt i början. Sen kom vi in till stan o skulle till det nya stället som jag så gärna ville till o som vi hade sagt att vi skulle till. Han söta killen från mmitt jobb skkulle vara där också, så såg fram emot att träffa han också. Men när vi kommer dit villl B o någon till inte gå in dit... NEHEE.. så vi går till ett annat ställe. Där är HEEEELT tomt. Känner bara nää, detta var inte planen.. Så sen går vi tillbaka till det andra stället, men då är B o A helt bittra o bara klagar.. o sen går dem vidare till ett annat ställe. Då är klockan runt ett o jag känner bara nej... jag ska jobba imorron, så jag fick sjuss hem.
Det var en lååång dag på jobbet nästa dag. Trött o sliten. S var där o frågade om jag hade varit på det nya stället.. men nej det hade jag ju inte.
Hade sett fram emot den kvällen så länge, gjort mig fin och allt sånt.. helt i onödan. Riktigt misslyckad kväll.
Sen som grädden på moset blir en av mina bästa vänner sur på mig pga ett missförstånd. Jag förstår vfr hon blev sur, men jag hade sett saken på ett annat sett o inte förståt det. Så jag har sagt förlåt. Men det känns bara som hon inte vill godta min ursäkt. Men vad mer kan jag göra?
Och det känns som B har bytt ut mig mot A, igen. Känns som det gjorde för typ 3 år sedan när vi tappade kontakten o hon totalstruntade i mig.. Vi hade sagt att vi skulle ses på alla <3 dag, det var hon som sa det. O jag sa att jag jobbade till 7 men hon sa att det går ändå. Sen har A frågat henne också. O Hon sa att hon en kille bjuder ut henne på den dagen så dissar hon mig, då sa jag ok. Men igår så fick jag ett sms där det står att jon va för trött osv.. så jag sa okej. Klockan är 7 o det tar 5 min ta sig tilll mc o äta glass.. men okej.. Sen ser jag att hon har träffat A iaf o den har haft jättetrevligt o är typ bästa vänner. Så känner mig dissad. Bigtime. Så jag är måttligt sur på henne nu. Om hon tror att hon kan strunta i mig o tro att jag ska acceptera det.. har accepterat det för många gånger nu. Är trött på det. Och jag hade verkligen behövt en vän att prata med igår...
När jag kom hem så var det våfflor hemma. Verkligen en jättefin överaskning. Dock hade jag redan ätit på jobbet o var inte hungrig.. men jag åt lite iaf.. Men sen fick jag ont oi magen o jag var fortfarande ledsen. Så jag kunde inte njuta av maten direkt. Men jag älskar att dem hade gjort våfflor. Önskar att dem hade smsat o sagt till mig att inte äta på jobb, menmen.
Sen fick jag ett breakdown till o mådde jättedåligt. Bara satte mig på golvet o började gråta när jag kom in på mitt rum. Gick kin på toan och försökte kräka upp maten, lätte på bördan. Men det gick inte. Och jag kände mig bara värre... Och jag vet att det är fan inte friskt att göra så. Jag har inte någon ätstörning, jag är inte psykiskt sjuk.
Sedan lade jag mig isängen och lyssnade på musik. Vet inte vad jag hade gjort utan musik i så många fall.. Den har verkligen hjälpt mig att må bättre varje gång jag känner mig nere. Och en superbra sak jag såg igår var på Billie Joes twitter, att dem börjat att spela in ett nytt album! HELL YEAH!
Gårdagens ros går till en kollega. Han gav mig en kram. En vänskaplig kram såklart, men Oj vad jag behövde den, den gjorde min dag. Det är synd att han snart ska sluta där.
Och till pappa som gjorde våfflor.
Idag fick jag svar från stipendier.se som jag betalade 250 kr till för att få förslag på stipendier jag kunde söka. Synd att 80 % av dem kan jag ändå inte söka.. yeeah....... Men några kan jag. Så ska börja ta tag i det imorron, då är jag änrligen ledig. ÅHHHHHHHHHHHH vad jag längtar till imorron, ledig!!!!!!!!
Min energi är nere på botten mesta av tiden och jag har ont i huvudet vareeenda dag. Hade migrän i söndags o måndags, men tog huvudvärkstabletter så jobbade ändå. Uppstressad och orolig för colleget o min framtid o trött på att jobba 10-20 varje dag typ.. (idag börjar jag inte förren ett, men ändå.. ) Hade varit nice att få sluta vid 17 som vanliga människor vissa dagar liksom.
Fick precis schemat för v 10 också. Då ska jag jobba 42 timmar. Kulkul Det är bara kvällar hela vecka,(förutom på tisdag för då är jag ledig, enda lediga dagen den veckan) o sen på helgen jobar jag 8-18 både lördag o söndag. Sen har jag stängning måndagen där efter coskå. Wihooo.
O sen blir jag så arg när folk tycker att jag överdriver o visst kan klämma in andra saker däremellan också. Nej, Nån måtta får det vara.
Så är förtjänt av en ledig dag imorron. Även fast jag ska fixa massa saker imorron också, ska till banken o försöka fixa dem bankpapprena. Vet hur mycket det tar emot för mina föräldrar o hur rädda dem är för att förlora allt när dem skriver på dem papprena. Men dom ska gära det ändå, för min skull. Och det betyder så sjukt mycket för mig. Älskar dem.
Så förhoppningsvis kan jag skicka in dem på fredag!!!!!! Hoppashoppas!
Längtar fortfarande till dem första papprena är inskickade, så kan jag pusta ut lite iaf.
I helgen ska jag jobba, som vanligt. Ska på släktkalas på lördag efter jobbet, o det ska bli trevligt.
Nu ska jag göra mig iordning för jobbbbbbb. Byeeeee
Dagens låt: Me against the world - Simple Plan
Kommentarer
Trackback
